Idag var det riktigt tungt på gymmet. Det var tuuungt. Jag ville bara sluta, gå hem och lägga mig undertäcket medan magruterna automatiskt växte fram. Räkmacka det kan man ju glömma!
Men jag gjorde det, jag tog mig igenom och avslutade det med en snabbvisit i bastun, helt klart värt. Är så nöjd över mig. Även fast jag kanske kunde ha kört lite hårdare och då menar jag kroppen skulle klarat lite hårdare så gjorde jag det hårdaste som psyket palla för dagen. Men jag måste säga att jag skulle aldrig klarat av hårdträningen utan min kompanjon Rebecca!
Vi snackade om varför det var så jobbigt och insåg att jag tror att jag ska vara i samma form som när jag slutade FF förra gången. Men jag måste bara inse, jag är inte det. Jag har varit sjuk och inte tränat på 3 veckor och det är naturligt att kroppen tycker det är jobbigt. Så aldrig mer sluta träna, så man måste börja om igen...
<<jag precis efter förra FF...
Gilla! Aldrig mer sluta träna, det är så jobbigt att börja - en anledning så god som någon!
SvaraRaderaEller hur! Att ge kroppen lite träning är som att ge framtiden en julklapp!:)
SvaraRadera